Jag vet att jag har varit frånvarande ett tag..
Mesta dels är det för att jag har mått riktigt dåligt..
Men nu mår jag lite bättre..
Har hamnat i en depression och den har lite svårt att släppa mn samtidigt är det inte så konstigt att den kom..
Jag har känt mig nere och haft humörsvängningar och det är inte konstigt att den tillslut kom..
Trodde den skulle komma tidigare..
Att ta hand om tre små busiga änglar och ett hushåll samtidigt som min man sitter i fängelse för något han inte har gjort det tar verkligen på ens krafter..
Går man ut på stan så ser man hur folk sneglar och pratar om mig och min man..
Det gör så ont!! Och sen så har man då ter små barn som mer än gärna vill vara med sin pappa varje dag och de förstår inte riktigt att han kommer inte hem på några år, om vi nu inte får resning och han blir frikänd!!!
Mina barn mår inte alls bra och de behöver sin pappa, men just nu så får vi ta en dag i taget!!
Något som är positivt är att vi äntligen ska få åka till honom och sova över i lägenheten!!!
Det ska bli underbart!!!
Första gången så får vi bara sova där en natt men sen så kan de förlänga det eftersom vi har barn och vi åker en bra bit!!
Mer om besöket senare!! =)
Min man har också mått sådär men han mår också bättre nu när han vet att vi äntligen ska få sova tillsammans!!
Allt känns upp och ner just nu..
Men man får ta en dag i taget!! Finns inget annat att göra.. =(
Hoppas ni alla mår bra!!
Kramar!!
